- Perusta suhtautumisellemme vieraisiin kieliin ja kulttuureihin luodaan jo varhain lapsuudessa. Siksi on tärkeätä alusta alkaen herättää lasten kiinnostus vieraisiin kieliin ja kannustaa heitä. Kielen kehityksellä on ratkaiseva merkitys lasten ja nuorten itsetunnolle, identiteetille ja oppimistuloksille.
- Lapselle tulee antaa virikkeitä äidinkielessä mahdollisimman aikaisin, koska varhaisella kielistimuloinnilla on tärkeä merkitys, riippumatta siitä mikä kieli on kyseessä.
- Jos lapsi on syntynyt monikieliseen tai vähemmistökieliseen ympäristöön, on tärkeätä, ettei lapsen äidinkielen kehitystä keskeytetä, kun lapsi aloittaa esikoulun. Jos lapsi ei saa säännöllisesti kuulla ja käyttää (= kehittää) äidinkieltään, se häviää. Kieli on tuoretuote!
- Monien tutkimusraporttien mukaan ne oppilaat, joille opetetaan äidinkieltä ja jotka myös saavat opetusta äidinkielellä saavuttavat parempia tuloksia kuin oppilaat, joille äidinkieltä ei opeteta ja jotka eivät myöskään saa opetusta äidinkielellä. Kielitutkijat ovat tästä samaa mieltä. Oppilas, joka hallitsee äidinkielensä hyvin, oppii myös helpommin muita kieliä ja muita aineita.
- Jo opitun kertaaminen tai uuden tiedon omaksuminen on helpompaa kielellä, jonka hallitsee parhaiten. Tämä kieli on useimmiten äidinkieli. Tämän on nyt myös Skolverket todennut raportissaan. Vähemmistökieliset lapset selviytyvät parhaiten silloin, kun he saavat opetusta kielellä, jonka he hallitsevat parhaiten.
- Koulun merkitystä kielen kehityksessä ei voi koskaan erottaa perheestä ja ympäristöstä jossa lapsi on, mutta koulu on tärkeä tiedon ja kielellisten valmiuksien oppimisympäristönä, koska tietojen omaksuminen kotioloissa ei ole niin pitkäjänteistä ja aktiivista. Siksi koulun ja esikoulun valinta on tärkeää heti lapsen aloitettaessa koulunkäynnin.
- Jos esimerkiksi vähemmistökielen oppiminen esikouluiässä on jäänyt väliin ja siihen panostetaan vasta kouluikäisenä, lapsi on menettänyt kielen oppimiselle kaikkein luovimman ja intensiivisimmän ajan.
- Parhaimmat tulokset saavutetaan tutkimusten mukaan silloin, kun molempia kieliä käytetään mahdollisimman nuoresta iästä alkaen mahdollisimman pitkälle. Tutkijat ovat todenneet oppilaiden menestyvän myös muissa aineissa saadessaan tämäntyyppistä opetusta.
Varför välja en tvåspråkig förskola/skola med språkprofil? - Våra attityder till andra språk och kulturer grundläggs tidigt. Därför är det viktigt att från början väcka barnens och elevernas intresse för språk och uppmärksamma och uppmuntra inlärning av flera språk. För barn och ungdomar är språkutveckling av avgörande betydelse för självkänsla, identitet och lärande.
- Barnets modersmål skall stimuleras så tidigt som möjligt eftersom den tidiga språkstimulansen har stor betydelse oavsett vilket språk det gäller. Om barnet föds i en flerspråkig eller minoritetsspråkig miljö, är det viktigt att modersmålets utveckling inte avbryts då barnet börjar i förskolan. Om barnet inte aktivt får höra och använda = utveckla sitt modersmål, kommer det att försvinna. Språk är färskvara!
- Enligt många forskningsrapporter når eleverna som får undervisning i och på sitt modersmål bättre resultat än de elever som inte får det. Språkforskarna är eniga. Behärskar man sitt modersmål väl så lär man sig andra språk och andra skolämnen lättare. För att aktivera redan tillägnad kunskap och bättre ta till sig ny kunskap om världen kan det vara lättare att göra det på språket man behärskar bäst, ofta modersmålet. Detta har nu också Skolverket konstaterat i sin rapport från förra veckan. Minoritetsbarnen klarar sig bättre då de får undervisning på det språket de behärskar bäst.
- Skolans roll i språkutveckling kan inte helt separeras från familjen och andra miljöer där barnen vistas, men skolan spelar en viktig roll som INLÄRNINGSMILJÖ för kunskaper och språkliga färdigheter som man normalt inte lär sig lika aktivt och långsiktigt i hemmet. Därför är också valet av förskola och skola viktigt redan från första början. Om man t.ex. har ”hoppat över” stödet till tvåspråkigheten under förskoleåldern och satsar på den först i skolåldern har man förlorat en stor del av den mest kreativa och intensiva tiden för barnets språkinlärning. Principen är alltså är att man har kontinuerlig, mångsidig och utvecklande kontakt med båda språken under lång tid.
- Enligt forskningsresultat når man bästa resultat då man använder mycket av båda språken så tidigt som möjligt och så långt upp i åldrarna som möjligt. Forskarna har också upptäckt att eleverna i denna form av undervisning blir framgångsrika i övrig ämnesinlärning i skolan. Men de goda resultaten dyker upp efter ca. 5-6 år i samma tvåspråkiga skolmiljö.
Min strategi att försöka få barnen tvåspråkiga är dels att konsekvent tala finska med dem, och dels att se till att de får höra och använda finskan i många olika sammanhang och med olika personer. Jag tänker att det är viktigt att barnen upptäcker att finskan är användbar i många sammanhang och upptäcker positiva sidor i att kunna finska. Finskan ska vara något de är stolta över! För att få barnen tvåspråkiga måste jag som förälder alltså vara aktiv och ge dem möjlighet att använda finskan. Det räcker inte att de bara talar med mig, utan jag måste hitta flera källor till språkutveckling. Eftersom jag inte har så många finskspråkiga släktingar i närheten, måste jag hitta andra ställen där barnen får användning av finskan. För mig är dessa ställen bland annat finska öppna förskolan Muskari (där barnen får prata finska med jämnåriga i samma sits som dom), modersmålstimmar i förskolan/skolan, regelbundna semestrar i Finland, "Pikku kakkonen" på TV, dvd-filmer på finska och sagoläsning på finska. Jag tror också, som det står i inlägget, att allt det här måste komma tidigt i barnens liv. Det går inte att vänta med ovanstående för då är det redan försent. För ett äldre barn som inte har fått en stark finska, kan det bli ett motstånd att använda språket i förlängningen. Barnen måste känna sig trygga och starka med sin finska, och känna sig stolta över sitt finska ursprung för att vilja fortsätta tala språket. Jag hoppas verkligen att det till hösten kan öppna ett finskt dagis i Uppsala för då kan många barn få en ännu större chans att bli aktivt tvåspråkiga! Det skulle vara kul att höra hur andra tänker i den här frågan!
SvaraRadera